Image
Image

Här byggs framtidens skolor

Image

För en stad i stark expansion är frågan om skolplatser ständigt aktuell. Men det handlar inte bara om fler skolor och fler klassrum. Linköping är platsen där människor du möter framtiden och då ska vi också kunna erbjuda framtidens bästa lärmiljöer.

Linköpings befolkning beräknas öka med mellan 2 000 och 3 000 invånare per år. Här finns ett brett näringsliv, bra samhällsservice och det byggs bostäder som aldrig förr. Men ju fler som väljer att leva här, desto större blir också behovet av skolor.

– Att bedöma kommande behov sett till befintlig befolkning är relativt enkelt, säger lokalsamordnare Mia Pihl. Inflyttningen är svårare. Vi kan ju inte veta hur många som kommer att flytta hit. Men vi vet att staden vill växa och därför måste vi stå redo.

Inventering 

Enligt rapporten Skola 2035 kommer Linköping att behöva 4 700 nya skolplatser de kommande femton åren. Utredningen är ett samarbete mellan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, avdelningen för Analys och statistik och kommunala fastighetsbolaget Lejonfastigheter.

– Tillsammans har vi kunnat ta ett djupare och mer långsiktigt grepp kring skolfrågan, säger Tor Andersson, biträdande förvaltningschef. Vi har inventerat vilka befintliga byggnader som kan utvecklas och var det finns ytor och tomter där vi kan bygga nytt. Nästa steg är att politikerna får avgöra vilka förslag som ska klubbas. 

Centrala skolor

Just nu är trycket som högst på högstadiet och gymnasiet, och här finns en tydlig plan. Nya Kungsbergsskolan i Tannefors kommer att ha plats för 975 högstadieelever och på Stångebro och Kallerstad planeras det för en ännu större gymnasieskola. Utöver det kommer flera befintliga skolor byggas ut. De flesta skolorna ska placeras centralt. Det underlättar inpendlingen från andra kommuner, minskar segregationen och dessutom kan kompetens och lokaler enklare samnyttjas.

– Många ungdomar söker sig också till skolorna i stan, dels på grund av de profiler som erbjuds, men också för att de därifrån enkelt kan ta sig till och från fritidsaktiviteter, säger Mia. 

Förskolor i detaljplanen 

I Skola 2035 är fokus främst på de högre årskurserna, men en liknande utredning för förskola, låg- och mellanstadiet är på gång.

– Att planera skolor för de yngre barnen är visserligen enklare, eftersom dessa byggnader oftast är med i detaljplanen för nya bostadsområden, förklarar Mia. Men arbetet med Skola 2035 har visat att det finns så mycket mer att lära och göra.

Flexibelt för framtiden

Att det måste till fler skolor i Linköping är tydligt, men minst lika viktigt är hur de ska utformas.

– Flexibilitet och samnyttjande är viktiga byggstenar, säger Jenny Linde, verksamhetsområdeschef F–6. Skolorna som byggs kommer att stå kvar under lång tid, men behoven förändras. Ena året måste vi ha förskoleplatser, ett annat år en mellanstadieskola. Därför ska lokalerna vara enkla att omforma och ge utrymme för kreativ och föränderlig undervisning.

I planeringen ingår även att skapa förutsättningar för framtidens digitala verktyg. Här ligger Linköpings skolor ganska långt framme, menar Jenny.

– Den frågan rör även tillgängligheten, tillägger Mia. Om vi ska bygga en skola för alla ska den också vara tillgänglig för alla. Det är ett tydligt mål vi har. 

Inbyggd trygghet 

Både Jenny Linde och Mia Pihl nämner trygghet som en betydelsefull faktor för lärmiljön. Det handlar dels om ljus, ljud och inredning, dels om rummens placering.

– Om personalrummen sprids ut i byggnaden, och kök, matsal och bibliotek placeras centralt, blir det naturligt att de vuxna rör sig där eleverna är. 

Andra exempel är att bygga bort otrygga hörn och att se över hur entréerna ska hanteras.

– Skolan är ingen offentlig plats där vem som helst ska kunna kliva in osedd. Sådant skapar otrygghet och det är något vi kan undvika på det sättet.

Samverkan för kvalitet

I planeringen av lärmiljöer är samarbetet med såväl pedagoger och lärare som Linköpings universitet värdefullt.

– Via dem får vi hjälp att utveckla både våra lokaler och lärmiljöprogram, säger Jenny. 

För att höja kvaliteten på undervisningen stimuleras skolorna till forskningsnära projekt. Många av skolorna är också övningsskolor, dit lärarstudenterna återkommer från termin ett tills man är klar, vilket också visat sig vara ett sätt att trygga rekryteringen.

– Vi har stolta traditioner att försvara, menar Tor. Linköping var på 1960-talet säte för statens försöksskola, som var föregångaren till dagens övningsskola. 

Framtidens utbildning

Tor, Mia och Jenny är alla överens om att utredningen Skola 2035 varit framgångsrik på flera plan, och kommunens ambition är att göra något liknande vart femte år.

– Nu har vi etablerat en arena för stark samverkan mellan alla viktiga parter. Tillsammans kan vi se till att Linköping blir en framtidsstad för utbildning, där skollokaler, lärmiljöer och goda skolresultat går hand i hand.

Fakta:

  • Stångebro: gymnasieskola med 1 000 elever, planeras färdig i slutet av 20-talet.
  • Kallerstad: filial till Stångebro med 600 elever.
  • Katedralskolan: utbyggnad planerad, sannolikt slutet av 20-talet eller början av 30-talet.
  • Kungsberget: högstadieskola för 975 elever. Planeras öppna hösten 2026.
  • Troligtvis blir det också fråga om utbyggnad av högstadieplatser på Ekholmsskolan.

Skriv ut   E-post

Produktion

Media Fokus i Västervik AB, Växel: 070-187 20 00, www.mediafokus.se


Texter: Joakim Löwing
Form: Kristina Franzén
Foto: Örjan Karlsson samt arkivbilder 
Annonser: Karin Lindfors

Hela denna produktion är en annons. Med reservation för tryckfel.

Image
Image

Läs hela produktionen online