Världens idéer föds i Linköping

Image

Datakomprimering för streamingtjänster, smart teknik för uppkopplade fordon, tryckt elektronik och virtuella obduktioner – det är några av de banbrytande innovationer som har sitt ursprung i Linköping.

I global jämförelse är Linköping en småstad, men här utförs storverk. Sedan decennier tar modiga forskare, innovatörer och entreprenörer fram produkter och tjänster som ger avtryck världen över. 

– Det finns flera förklaringar detta, säger Lena Miranda, VD för Linköpings Science Park. Universitetet är en viktig motor, liksom de nätverk och organisationer som etablerats genom åren där Parken spelar en stor roll. 

Hon nämner bland annat Aerospace Cluster Sweden, Cleantech Östergötland, Innovative Material Arena och Vreta kluster. En annan avgörande faktor, enligt Lena, är vår gränsöverskridande samverkan. 

– Linköping har en kultur där verkligen alla – universitetet, kommunen, näringslivet, politiker och fastighetsägare – samarbetar, inspirerar och stärker varandra. 

Grunden till de tekniska framstegen finns även i stadens historia. Linköping var först i Sverige med civilingenjörsutbildningar i industriell ekonomi, teknisk fysik och elektroteknik samt datateknik.

– Universitetet har en tradition av tvärvetenskapliga utbildningar och forskning över gränserna, vilket präglar mycket av det som sker i vår stad.

Linköping är idag världsledande inom högteknologiska branscher som civil och militär flygindustri, miljö, information- och kommunikation, AI, medicinteknik och fordonssäkerhet. Och utvecklingen fortsätter, inte minst i de innovationsmiljöer som nu även växer fram i bland annat Ebbepark, Cavok District. 

– Idéerna och tillväxten gagnar både Linköpingsborna, samhället i stort och världen. Det är inte för inte vi bygger vårt varumärke på ”platsen där du möter framtiden”. 

Utan Linköping inget Netflix

Strömning av bild och ljud har möjliggjort den teknik som är grunden för företag som Spotify, Netflix och HBO. Fröet till innovationen sattes vid Linköpings universitet för snart femtio år sedan. 

Det var telekom som på 1970-talet tog den nykläckta civilingenjören Robert Forchheimer till LiU och forskningen kring bildbehandling och -komprimering.

– Då fanns inte internet, bara telefonnätet. Det fungerade för samtal men att skicka bilder var alltför tungt och avancerat. Vi hade dock en idé för detta. 

När datanäten började växa fram blev det tekniskt möjligt att skicka rörliga bilder, men kapaciteten saknades. 

– En enda bild tog hela nätets kapacitet. Här krävdes vassare teknik för datakomprimering, vilket blev vårt huvudspår i 25 år.

Det som löste problemet var den teknik som idag kallas för MPEG. Genombrottet kom 1984 på ett europeiskt möte för dåvarande televerken.

– Där bestämdes det att vår princip skulle bli standard. Det är jag riktigt stolt över, säger Robert.

Tekniken bakom bildkomprimering har genom åren genererat många framgångsrika avknoppningsbolag, bland annat IVP, Sectra och Visage Technologies. 

– Från LiU ut till världen – precis så ska tillämpad forskning fungera, tycker Robert.

MPEG används numera i all videokommunikation och i alla tjänster för strömmande media. Linköping räknas som ett av världens stora centra inom datorseende och forskargruppen på LiU är världsberömd. Robert själv är emeritusprofessor och har hittat ny forskning att engagera sig i. 

– Men tänk att det frö vi satte har lett till Linköpings fantastiska position. Det kunde jag inte i min vildaste fantasi tänka mig för femtio år sedan! 

Världsunik produkt för smartare bilar

”Are you on drugs?”, sa Ledningen. ”It’s Impossible”, sa utvecklarna. Idag finns Actias lösning i över 6 miljoner enheter världen över, och bolaget omsätter 120 miljoner euro.

Med sin connectivity platform har Actia erövrat världsmarknaden för uppkoppling, övervakning, diagnostisering och styrning av fordon och maskiner. Bland kunderna finns Volvo Cars, Landrover Jaguar, Scania och Toyota, och potentialen inom fler branscher är oändlig. Men från början var situationen en helt annan …

– Vi startade utan strategi, utan kunder och utan pengar, berättar Christian Sahlén, vd för Actia Nordic AB. Men det fanns ett enormt driv och en idé!

Allt började som en spin off från Autoliv, där Christian var Business Director. När produktportföljen skulle slimmas såldes telematikområdet till Actia. 

– De, liksom jag, såg tillväxtpotentialen så jag blev lockad att följa med och bygga upp verksamheten.

Christian insåg att säljarbetet skulle kräva ett utvecklat koncept. Men när han på ett budgetmöte presenterade affärsplanen trodde alla att han var ”on drugs”. 

– Det blev ett nej, men jag gjorde konceptutvecklingen ändå. Tror inte att de är missnöjda nu. 

Målet var att komma in på personbilsmarknaden, men strategin inkluderade även lastbilar och entreprenadmaskiner. För detta krävdes en extremt anpassningsbar produkt. 

– Först sade utvecklarna ”it’s impossible”, men redan efter några veckor kom de med en briljant lösning! 

Den första produkten fick namnet ACU2, Actia Connect Unit generation 2, för, som Christian säger, ingen vill köpa första generationen av någonting. Sedan gick allt otroligt snabbt och plötsligt trillade det in kontrakt värda över en miljard – på tolv man! Numera är de Actia-koncernens största dotterbolag och arbetar som bäst på att ACU6 ska ta världen med storm. 

– Det mina skickliga medarbetare lyckats med nu är helt unikt! Mig veterligen finns det ingen annan produkt som täcker ett så brett marknadsspann. 

Med Nobelpriset i sikte

När CMIV startade sattes tuffa mål. Inom fem år skulle man ha egna lokaler och minst 20 doktorander, inom tio år en artikel i världens främsta forskningsskrift och inom tjugofem år vinna nobelpriset. Ja, varför inte?

Nobelpris var nog inte vad Anders Persson tänkte på när han kom till Linköping för att starta upp Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering. 

– Jag fick ett kontor i ett klädförråd på US. Hade ingen personal, ingen utrustning, bara löfte att köpa in en datortomograf. 

Anders är professor i medicinsk bildvetenskap, doktor i radiologi och sedan tjugo år föreståndare för CMIV. Efter sina tidigare yrkesår i Hudiksvall hade han djup kunskap inom datortomografi och var engagerad i den nya teknik som utvecklades. Genom Torbjörn Kronander och Anders Ynnerman kom Anders i kontakt med bildbehandlingsforskningen i Linköping, och blev tillfrågad att ansvara för CMIV. Ett erbjudande han inte kunde motstå. 

– Vi bildade en styrelse, gjorde en 25-årsplan och kunde snart uppgradera till större lokaler.

Sedan dess har CMIV utvecklats och vuxit. Här genomförs årligen 7000 kliniska undersökningar och man söker ständigt effektivare sätt att diagnostisera och förstå sjukdomar. En berömd innovation är Sectras visualiseringsbord, som nu finns på hundratals sjukhus runt om i världen. CMIV är också värd för AIDA, en arena för forskning och innovation kring AI i sjukvården.

– Vårt fokus är patientnyttan, men nästan lika viktigt är entreprenörskap och tillväxt. Vi erbjuder utbildning, forskning och en plats där teknik och produkter kan testas på riktigt. Ingen annan organisation i världen är uppbyggd på samma sätt.

Så, hur har det gått med 25-årsplanen så här långt? 

– Vi ligger i fas, skrattar Anders. Efter fyra år nådde vi det första målet med 20 doktorander och innan tio år gått publicerades vår vetenskapliga artikel. Och vi har fortfarande sex år på oss att klara nobelpriset!

Digitlaisering inom gröna näringar

En civilingenjör från stan kom på ett sätt att förebygga och förhindra sjukdomar hos kossor. Nu skapar Agricams digitala lösningar helt nya möjligheter för lantbruken. 

– När jag läste industriell ekonomi blev jag involverad i ett projekt där LiU kopplade ihop oss studenter med olika företag, i mitt fall ett kamerateknikbolag och ett bolag som vidareutvecklar bi- och restprodukter från lantbruk. Uppdraget var att ta fram en affärsplan som kombinerade deras tekniker och idéer, berättar Ellinor Eineren, vd för Agricam.

Som inbiten stadsbo hade Ellinor aldrig haft med lantbruk att göra, så det var mycket att lära. 

– Jag insåg snart att de som jobbar med djur aldrig helt kan ersättas med teknik. Istället måste vi hitta sätt att underlätta, där tekniken blir ett extra öga, en extra hand.

Som ekonom riktade hon in sig på det som kostade mest för lantbruken, vilket var juverinflammationer hos kor. 

– Här blev det logiskt att koppla in värmekameran som kunde fånga upp tidiga avvikelser. Det var startskottet för Agricam.

Det tog tre år för Ellinor och medgrundarna från Termisk Systemteknik och Biototal att ta fram den första prototypen. Agricam patenterades och kom ut på marknaden 2013. Några år senare föddes idén till Bacticam, där man med hjälp av en mobilkamera och AI kan ta mjölkprover, detektera bakterier och få resultat inom 24 timmar. 

– Idag behandlar man ofta korna innan labbsvaret kommer, eftersom ledtiden är så lång. Med Bacticam får man facit först, och slipper behandla i onödan. Det finns inget bättre verktyg på marknaden för detta. 

Nu siktar Agricam på att nå en större marknad med sina produkter. 

– Är det något som definierar en mjölkbonde så är det tidsbrist. Här kan vår kombination av sensorer och effektivare arbetsmetoder göra enorm nytta, och samtidigt främja djurens hälsa.


Skriv ut   E-post